Isolering
Lyssna
Mycket av den värme som tillförs ett hus försvinner ut genom husets klimatskal, det vill säga genom tak, väggar, fönster, dörrar och golv. Hur mycket värme som läcker ut beror på hur välisolerat huset är.
Tilläggsisolering & fönster
I äldre hus finns ofta ett behov av att minska värmeförlusterna genom klimatskalet. Det som brukar vara mest lönsamt att tilläggsisolera är vinden. Är fönstren av en äldre modell kan det vara läge att byta ut dem, eller ersätta en av rutorna alternativt sätta dit ett ytterligare glas. Att tilläggsisolera väggarna, eller fasaden, innebär ofta stora kostnader men kan löna sig om den ändå behöver renoveras. Om husgrunden ska omdräneras kan man passa på att isolera källarväggen. Står huset på platta på mark skulle någon form av kantbalksisolering kunna vara intressant.
Om ditt hus inte har fläktstyrd ventilation är det viktigt att se till att luftomsättningen inte försämras vid tilläggsisolering. I och med att luftläckaget in i byggnaden kommer att minska efter att tilläggsisolering gjorts kan man behöva säkerställa att frisk luft kommer in i huset på andra sätt. Det kan exempelvis göras genom att låta otätheter vara kvar i övre kanten av fönsterbågen, sätta in springventiler i fönsterbågens eller fönsterkarmens övre del eller installera särskilda tilluftsventiler högt upp på väggarna i några rum i byggnaden. I andra fall kan elstyrda fläktsystem, som beskrivs i texten nedan, behöva installeras.
Längst ner på sidan hittar du lästips.
- Att tilläggsisolera hus, en broschyr från Energimyndigheten
- Fönsterrenovering med energiglas, en broschyr från Energimyndigheten
Ungefär 15 procent av värmeförlusterna i ett småhus sker genom vinden. Att tilläggsisolera vinden är en åtgärd som ofta återbetalas relativt snabbt.
Tilläggsisolering av vinden är ofta lönsamt, framförallt om den nuvarande isoleringstjockleken är mindre än 20 centimeter. Det brukar vara lönsamt att tilläggsisolera upp till cirka 40-50 centimeter total isolertjocklek. Det är viktigt att vinden är rätt ventilerad för att minska risken för kondens och mögel. Efter tilläggsisoleringen blir luften på vinden kallare och får sämre förmåga att "ta till" sig fukt. Läs mer om fukt och mögelskador i hus på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts hemsida.
Ungefär 20 procent av värmeförlusterna i ett småhus sker genom väggar och ungefär 15 procent genom golv och källare. Tilläggsisolering av väggar kan vara lönsamt i samband med andra åtgärder, såsom renovering av fasaden. Samma sak gäller för tilläggsisolering av grund.
Under årens lopp har flera olika material och metoder använts för att bygga ytterväggar i småhus. De olika konstruktionerna har olika egenskaper och förmåga att isolera. Exempelvis kan väggarna i ett hus från början av 70-talet släppa igenom dubbelt så mycket värme som ett hus som byggdes 20 år senare. Genom att tilläggsisolera ytterväggarna kan energianvändningen minskas, men det kan även medföra höga kostnader. Vanligtvis passar man på att tilläggsisolera samtidigt som man renoverar fasaden. Då blir merkostnaden jämförelsevis liten.
Det är bäst att tilläggsisolera fasaden utifrån. Det gör att den gamla väggen blir torrare och att man undviker att få värmeläckage vid anslutningar till innerväggar och bjälklag. I vissa fall, exempelvis i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, där fasaden inte får ändras kan isoleringen göras inifrån. Att göra det kräver dock stor noggrannhet och grundlig planering. Om det görs på fel sätt kan du få fukt- och mögelproblem.
I samband med omdränering av husgrunden är det läge att passa på att isolera källarväggen. Utvändig isolering gör väggen varmare och torrare och minskar risken för fuktproblem. För hus med så kallad platta på mark kan någon form av kantbalksisolering vara intressant, detta kan exempelvis göras genom att cellplastskivor läggs horisontellt under markytan.
I ett småhus försvinner i genomsnitt 35 procent av värmen ut genom fönster och dörrar. Med rätt fönster håller du nere energianvändningen och får ett bra inomhusklimat.
Ett nytt energieffektivt fönster släpper endast igenom en tredjedel av den värme som ett äldre tvåglasfönster gör. Dessutom minskar kallraset (det drag som bildas då varm inomhusluft kyls av en kall fönsterruta och sjunker) vilket ger ett behagligare inomhusklimat med mindre drag. En annan fördel kan vara att buller utifrån dämpas. Om dina fönster är i dåligt skick är det bästa alternativet att helt byta ut dem mot nya energieffektiva fönster. För att veta hur energieffektivt ett fönster är så kan man titta på vilket U-värde fönstret har. U-värdet anger hur mycket värme som transporteras genom fönstret och mäts i watt per kvadratmeter, celsius. Ju lägre U-värde desto bättre! Ett nytt energisnålt fönster har ett U-värde på cirka 1,0. Tänk på att titta på U-värdet för hela fönstret och inte bara för själva glasrutan.
Om dina befintliga tvåglasfönster är i bra skick finns det flera sätt att minska värmeförlusterna:
- Ersätt en av de befintliga glasrutorna med energiglas, ersättning av den inre ger störst energibesparing.
- Ersätt den inre glasrutan med en ny dubbel isolerruta. Isolerrutan sätts i innerbågen och har ett mellanliggande skikt av gas. För att kunna göra detta måste fönsterbågarna tas loss och glaset tas ur. I bågarna fräses nya spår för den tjockare isolerrutan, detta görs av en glasmästare.
- Ersätt befintlig båge med en fast isolerruta med energiglas.
- Sätt in en tredje ruta på insidan av innerbågen, det kan göras med fönstret på plats.
Rådgör alltid med din glasmästare om vad som passar bäst för ditt fönster och om fönstret klarar den ökade tyngden.
Läs mer om fönster i Energimyndighetens broschyr, Fönsterrenovering med energiglas.
Energibesparing vid fönsterbyte
Energimärkning, eller EQ-märkning, av fönster är ett frivilligt system som har funnits sedan 2006 och som initierades av Energimyndigheten. På EQ Fönsters hemsida kan du räkna ut hur mycket energi du kan spara när du byter till mer energieffektiva fönster.
